Vi har i den här uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team går att använda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie på tre olika gymnasieskolor i en skånsk stad. Undersökningstillfällena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I väntan på Wilson? för eleverna för att efter föreställningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade två cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika många deltagare i båda cirklar.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt och hur de ser på sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- Vad innebär ett kritiskt reflekterande förhållningssätt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande på utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhållningssätt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhållningssätt hos sina medarbetare?Vi har använt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrån olika perspektiv på ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjänsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn på innebörden av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt är relativt överensstämmande dem emellan, nämligen att förhållningssättet innebär reflektion och ifrågasättande utifrån olika perspektiv med strävan efter en helhetssyn.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

Dokumentet innehåller två alster som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling 20 poäng C-nivå vid Högskolan i Skövde.Verket Antaal - ett speldesigndokument beskriver ett eget spelkoncept och det andra alstret, En världs födelse - en reflektion över Antaal, är en reflekterande rapport som behandlar verket..

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar.

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vår slutpraktik på två olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vårt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde väcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. Vår metod gick ut på att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda områden rörande etik och moral. För att se om vi uppnått det syfte vi eftersträvat har vi använt oss av loggböcker, enkät och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förändringar i klassens beteende.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Inspired by a trip to Guatemala, Honduras and New York, I have done illustrations that I have translated into rugs and sculpture..

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.